Hej allihopa. Det var längesedan nu. Hur är det med er? Bra. Philleponken min var här ca en vecka och åkte hem för några dagar sedan. Det var himla trevligt med lite manligt sällskap så att säga hehe. Vi kollade på delfiner och arga valar. Vi kollade på vattenfall, dalar, berg, blåa laguner, på varandra. Han mest på mig då. Och nu så är han borta igen. Puts väck i 4 månader.

Igår hade mina söta små isländska vänner Heidis och Hildur ett födelsedagskalas. Jag kom pommesluktande och fritös-svettig dit, ingen var speciellt onykter så det var lite utav en tryck stämning. Halsa 3 öl, sen skulle vi tydligen gå ut och slira på krogen. Stog i kö till det sämsta stället i stan, smet in på ett annat ställe, blev haffad av vakten, skämdes lite, gick till ett retroställe, sen blev jag hungrig och irriterad på människosläktet och åkte hem. I morse var jag och Andri vid Silfra och snorklade. Det är glaciärvatten som har runnit ner i sprickan där de europeeiska och amerikanska kontinentalplattorna dullar. Det var helt jävla otroligt. Önskar att jag hade Annas undervattenskamera för jag har aldrig sett något liknande. Kallt så inihelvete var det också, bara tre grader varmt, så vi hade sjukt coola våldtäkter hehe våtdäckter på oss. Det är inte förrän nu jag har slutat skaka. Nu ska jag duscha, kissa, borsta tänderna, läsa lite granna och sedan sova. Vi hörs inom kort älsklingarna mina. Kyss på er.

Hej alla ivriga bloggläsare. Hej 5 av mina närmaste. Vi har inte hörts på länge, och jag orkar inte med ett brutainlägg. Det för bli ett kort och lättsamt. Jag har jobbat extremt mycket i helgen, det är bra, då kanske jag tjänar 10 kr i alla fall, eftersom att lönen här är så jävla KASS. Jag kommer att behöva åka till Norge och jobba efter jul. Jag ska tvinga med Anna och Moa även om dem inte vill. Jag ska ha fett med deg innan jag reser.

Jag har flyttat in till Gunna och Siggi i Kopavogur. Dem bor i en trevlig lägga 2 min från Friday's. Jag älskar deras balkong. Där spenderar jag tiden när jag inte jobbar. Tragiskt. Nästa vecka kommer älskan min, Phille. Vi ska göra så mycket. Den slöa jäveln ska få röra på påkarna. Vi ska även mysa. På balkongen. Lyssna på reggie och dricka kaffe. Gunna och Siggi har det godaste kaffet! Så löjligt underbart. Här får man äta bröd med smör och ost utan att få elaka "breadmaniac" kommentarer med. Blev kanske lite långt inlägg. Nu ska jag inte göra någonting och njuta av det tills jag ska åka och jobba. Ps till mina svenska supervänner. Jag vill veta att ni lever lite då och då. Hade varit lugnande eller nått. Stadthångel på er. Skulle vilja torrjucka er alla på måndax.

Vackra Island

Island är det vackraste landet jag någonsin har satt min fot i. Tidigt i lördags flög och jag Andri till Akureyri som ligger i norr. Vi mötte Hildur och Egill där och åt lunch på ett fancy ställe. Det är sjukt livat i alla kuststäder helgen som var eftersom att det är "vesturmannahelki", dvs att alla åker bort någonstans eftersom att alla är lediga. Vi träffade även Gunna och Siggi i Akureyri, dem jag snart ska flytta till. Gunna är 72, men ser inte ut att vara en dag över 45. Sedan åkte dem tillbaka till Reykjavik, och vi strosade runt på gatorna i den potireska lilla staden. Akureyri är tydligen en mycket kulturell stad så under den här helgen hade det kommit dit konstnärer från hela Island. Vi gick från galleri till galleri, det fanns allt från olika hantverk, som stickade tyger, järnstatyer, tavlor, broderier och så fanns det en fotoutställning som jag fastna lite extra för. Fotografen kommer jag tyvärr tyvärr inte ihåg namnet på, men det ska jag ta reda på senare. Han bor i Paris men är född i Akureri, han har fotat nästan alla kända personer som har en inflytelserik roll i samhället. Helt vanliga, sjukt vackra porträtt. Jag smygtog lite bilder som jag ska slänga upp lite senare.

Efter ett tag så skulle vi hämta bilnycklarna som Egill hade för att åka vidare till Framnes, alla lischbor (!!) Stället hette Framnes. Då skulle vi visst bara gå till deras lägenhet som dem har i Akureiri? Okej tänkte väl jag, det är säker någon jobblägga av något salg. Jag kommer in, mysigt, lagom litet, ubersnyggt och uberdesignat. Dem har den där om det blir för långt att köra bil till Framnes, då brukar dem stanna där och sova en natt?

När vi kom fram så kunde jag inte stänga truten, jag var i chock över omgivningen, över huset, över lugnet och över friheten som fanns där. Huset var i världsklass, finns inte mycket att snacka om, jo bara alla veteranbilar, jetskiis och den feta amerikanska jeepen som fanns i garaget, och den inbyggda gästläggan, herrejösses vilket place. Hade bott där alla dagar i veckan om det gick. Egill kallar dessa saker sina "toys" och ler lite finurligt när han vill visa mig den gamla saaben som han håller på att resturera. Mitt över sjön som terassen hade utsikt över (och över ängarna med islandshästarna) så kunde man nästan urskilja huset som min farmor föddes i. Jag kan inte förstå att hon är där ifrån, det vackraste stället på jorden. Vi har tydligen ett familjeberg med. Gården som min farmor föddes på har varit i vår släkt i ja, jävligt många år, och så har vi tydligen berget som ligger bakom med. Islänningar är rets!

Jag har så mycket att berätta...
Den andra dagen åkte jag och Andri till ett par canyons, en sjuk klyftbildning som är formad som en hästsko, dvs man kan gå runt ett hästskoformat stup, och det gjorde vi. Det var helt sjukt, jag var inte trött, jag hade så mycket energi i kroppen att jag ville springa! Jag ska visa bilder från det vackra placet med, oroa er inte. Efter det hade Andri en "överraskning" till mig som hade inte avslöjade förrän jag såg det med egna ögon. Vi åkte genom ett landskap som inte går att beskrivas rättvist. Jag kan bara säga att alla rymdfilmer som någonsin har gjorts spelades in där. Sedan hörde jag ljudet av det feta brutavattenfallet. Jag har aldrig sett något liknande!! Det var så vackert och så fruktansvärt på samma gång. Jag hade goosebomps hela vägen hem. Vi åt grillat lam, bastade och badade jacuzzi, inga fel på den dagen.

Dagen efter sov vi länge, åt brunch, sen var jag och Andri tvunga att hoppa på en fyrhjuling för en av Egills islandshästar hade smitit, vi hittade hästen, men när den såg oss började den springa. Fattar ni känslan som uppstår när man jagar en helt vild islandshäst i en av de vackraste omgivningar ni kan tänka er? Vet inte om det var vinden, men jag fällde en liten tår. Jag älskar Island, det är så vackert. På vägen hem var det tänkt att jag skulle sova, men icke, det obarmhärtiga landskapet var så fitt-vackert att jag inte kunde stänga mina ögon på flera timmar. Vi kom hem sent i går kväll, jag sov till nu och snart ska jag åka och jobba. Verkligheten är smärtsam ibland.

I morgon tar jag och Andri flyget upp till norra Island. Till Hildur och Egill som redan befinner sig där, i deras "stuga". Det är tydligen jättevackert och sånt. Skönt med en helg semester.